SammanfattningKonsthantverk Àr ett begrepp som förÀndras i förhÄllande till hur samhÀllet förÀndras. Denna studie Àr dÀrför inriktad pÄ hur detta begrepp uppfattas i nutidens svenska samhÀlle eftersom den ligger sÄ nÀra andra begrepp sÄsom ?design?, ?slöjd?, ?konst?, ?hantverk? och ?formgivning?. Syftet Àr att skapa en större förstÄelse för hur begreppet kan tolkas och ge en tydligare bild för de som intresserar sig för konsthantverk men ocksÄ för de som verkar inom eller i de nÀrliggande begreppen. Studien Àr uppbyggd pÄ litteratur som berör konsthantverk dÀr olika personer har tolkat och försökt sig pÄ att identifiera begreppet.

Hur lÀr man kÀnna en plats? I mitt examensarbete har jag undersökt hur man genom en konstnÀrlig process kan nÀrma sig en plats. Hur man kan studera sin egen nÀrmiljö för att upptÀcka nÄgot nytt i sin vardag. Hur man kan ta plats, ockupera och interagera med hus, inredning, mÀnniskor och material. Flera platser har legat under observation, dÀr HDK - Högskolan för Design och Konsthantverk har varit en av dem.

Arbetets syfte Àr att genom textanalys av artiklar publicerade i Tidskriften Svenskt konsthantverk under Ären 2004 och 2008 belysa det samtida konsthantverket i Sverige sett ur konsthantverkarens perspektiv. UtifrÄn syftet besvaras följande frÄgestÀllningar: Vad vÀljer konsthantverkaren att lyfta fram och berÀtta om i en intervjusituation? samt Hur ser konsthantverkaren pÄ begreppet konsthantverk? FrÄgestÀllningen besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie, dÀr textmaterialet ur artiklarna tolkas. Studien visar att bilden av det samtida svenska konsthantverket Àr mÄngfasetterad sett ur konsthantverkarens perspektiv. Det samtida svenska konsthantverket inrymmer det mesta frÄn bruksföremÄl till idébaserade och konceptuella objekt.

Syftet med arbetet Àr att belysa hur representanter i olika beslutsfattande positioner bedömer och resonerar kring konsthantverk och konsthantverkare samt att ge exempel pÄ representanternas bakgrund gÀllande utbildning och yrkeserfarenhet. Det Àr viktigt för konsthantverkare att synas i olika sammanhang för att kunna sÀlja sina produkter. I dessa sammanhang finns yrkesverksamma personer som ansvarar för bedömning av konsthantverkares föremÄl. Jag har valt att undersöka fyra olika instanser dÀr konsthantverkare kan tÀnkas delta: museum, samlingsutstÀllning, förening samt hemslöjdsbutik. Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer med Ätta representanter frÄn de utvalda instanserna.

This thesis examines the relationship between the marginalization of ornamentation during functionalist modernism and the effect it had on female graphic design practice. By examining the historiography from a gender and feminist theory of history I present a different way of interpreting, not only the history of graphic design but also the concept of graphic design. This thesis does not reach a conclusive result, instead it sets the foundation for further research and illustrates the opportunities that we as graphic designers have to benefit contemporary graphic design by critically reviewing and redefining our history through a diverse historiography..

Arbetets syfte Àr att belysa konstkritikernas roll i debatten om det svenska samtida konsthantverket och att ge en bild av det recenserade konsthantverket i Sverige under de senaste tio Ären. UtifrÄn syftet besvaras frÄgestÀllningen: Hur beskrivs samtida konsthantverk inom konstkritiken i ledande svensk morgonpress under perioden 1997-2008? FrÄgan besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie, dÀr konstkritik i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet tolkas. NÄgra utsnitt har gjorts: juli 1997 och januari 1998, samt juli 2007 och januari 2008. Begreppsförklaringar samt historisk och teoretisk anknytning ges för ÀmnesomrÄdena konsthantverk, konstkritik och kvalitet.

Tillsammans med Konsthantverkcentrum (KHVC) ska ett förpackningskoncept skapas somgör svenska konsthantverkares produkter mer attraktiva, förena konsthantverkare runtom Sverige och göra dem konkurrenskraftigare internationellt. Förpackningskonceptet mÄste passa sÄ mÄnga konsthantverk som möjligt oavsett material p.g.a. att produkterna inte kommer i stora serier, de Àr i mÄnga fall rent unika. Till en början har uppgiften analyserats och avgrÀnsats till att se till tre konsthantverkskooperativs förhÄllning och behov för att sÀtta en kravspecifikation pÄ förpackningen. Faktainsamlingen har bestÄtt av att ta fram all information om dagens förpackningar av konsthantverk, bÄde inom och utom kooperativen.

Studien Àr en föremÄlsanalys med semiotik som metod, och Àr en jÀmförelse mellan det konceptuella konsthantverket och klÀder frÄn varumÀrket Viktor & Rolf som drivs av Viktor Horsting och Rolf Snoeren. Syftet Àr att analysera hur tvÄ utstyrslar frÄn Viktor & Rolf kan definieras pÄ olika sÀtt nÀr de placeras inom olika omrÄden. Dessa omrÄden Àr klÀdkonst, mode och konsthantverk. HÀr tolkas Àven hur de sammanhang som utstyrslarna visas inom  (modevisning & museum) pÄverkar definitionen av dem. FrÄgestÀllningarna lyder:Hur pÄverkar sammanhanget föremÄlets identitet?Hur kan ett och samma föremÄl tolkas nÀr det placeras in i omrÄdena för mode, konst och konsthantverk?Vad krÀvs för att ett föremÄl ska kunna betraktas som ett superobjekt?Analysen uppmÀrksammar nÄgra aspekter av hur vi definierar och tolkar föremÄl.

Arbetet behandlar begreppen slöjd, hemslöjd, hantverk, konsthantverk och formgivning. Syftet med arbetet Àr att belysa dessa begrepp och ge en bild av hur olika textilt skapande mÀnniskor uppfattar begreppen och hur de sjÀlva stÀller sig till de olika kategorierna och om det Àr vÀsentligt att tillhöra en kategori. Syftet och frÄgestÀllningen svaras genom en kvalitativ intervjustudie med tre stycken informanter. Informanterna har sjÀlva benÀmnt sig som textilhantverkare, textilkonstnÀr och konstnÀr. De ger en bild över sina tankar och Äsikter om de olika begreppen.

Studien Àr en föremÄlsanalys med semiotik som metod, och Àr en jÀmförelse mellan det konceptuella konsthantverket och klÀder frÄn varumÀrket Viktor & Rolf som drivs av Viktor Horsting och Rolf Snoeren. Syftet Àr att analysera hur tvÄ utstyrslar frÄn Viktor & Rolf kan definieras pÄ olika sÀtt nÀr de placeras inom olika omrÄden. Dessa omrÄden Àr klÀdkonst, mode och konsthantverk. HÀr tolkas Àven hur de sammanhang som utstyrslarna visas inom  (modevisning & museum) pÄverkar definitionen av dem. FrÄgestÀllningarna lyder:Hur pÄverkar sammanhanget föremÄlets identitet?Hur kan ett och samma föremÄl tolkas nÀr det placeras in i omrÄdena för mode, konst och konsthantverk?Vad krÀvs för att ett föremÄl ska kunna betraktas som ett superobjekt?Analysen uppmÀrksammar nÄgra aspekter av hur vi definierar och tolkar föremÄl.

Studien har sin utgÄngspunkt i ett samarbetsprojekt mellan Högskolan för Design och Konsthantverk i Göteborg och daglig verksamhet i SDF Norra Hisingen. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka mötet i samarbetsprojektet mellan Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) och daglig verksamhet i SDF Norra Hisingen. Vidare Àr uppsatsens syfte att undersöka projektdeltagarna syn pÄ produktens betydelse, samt delaktighet och meningsfullhet inom daglig verksamhet. Kraven pÄ kommunerna skÀrps dÄ behovet för insatsen daglig verksamhet har ökat stadigt det senaste decenniet. Detta stÀller krav pÄ bÄde formen och innehÄllet.

Idag finns det ett stort utbud av olika utbildningsalternativ, antalet alternativ har o?kat drama- tiskt sedan 1990-talet. Alla ho?gre utbildningar konkurrerar om att rekrytera nya studenter och att beha?lla sina nuvarande studenter (Broady, Bo?rjesson & Palme, 2002). Fo?retags intresse fo?r kundtillfredssta?llelse o?kar sta?ndigt enligt Gro?nroos (2008), da? det sa?gs att en no?jd kund a?r en lojal kund.

Syftet Àr att genom en textanalys undersöka hur konsthantverk anvÀnds och tolkas som ideologiska och politiska budskap. Fokus ligger pÄ fyra olika tematiker nÀmligen DIY ? Do ityourself, craftivism, vÀlgörenhet och miljöfrÄgor. FrÄgestÀllningar som ska besvaras Àr hurkonsthantverk och slöjd framstÀlls som ideologi i dag och hur man kan förstÄ den ideologiskarörelsen inom konsthantverk som en del av en historisk process.Tidigare forskning ger en bild av hur Àmnet behandlats av olika forskare och en historiskttillbakablick pÄ konsthantverkets roll i samhÀllet.Analysen behandlar texter om nutida rörelser och ideologier inom hantverk och Àr struktureradefter de fyra tematikerna. DIY Àr den första vars vision Àr att uppmuntra den egna kreativaförmÄgan som ett motstÄnd mot dagens konsumtion och massproduktion.

Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka hur ledarskapsmodeller sprids genom exemplet Fo?rsvarsmakten och Transformativt ledarskap. Underso?kningen baserades pa? en kvalitativ ansats, vilken utgjordes av en fallstudie som innefattade intervjuer och dokument. Ga?llande genomfo?rda intervjuer bestod urvalet av a?tta informanter fra?n Fo?rsvarsmakten och Fo?rsvarsho?gskolan, vilka var experter inom a?mnet ledarskap.

I detta arbete har jag undersökt vikten av intuitivt hantverksarbete och vidare hur det kan ta sig uttryck i en industriell process. Är resultatet alltid förutbestĂ€mt och oförĂ€nderligt i en industriell produktion, eller kan jag föra in risk som en faktor för att skapa unika objekt?.